Jag ogillar inte mitt jobb. Jag hatar däremot mornarna. Jag har aldrig haft något problem att gå upp på morgonen, det är helt enkelt bara att ta sig i kragen, dra bort det sköna duntäcket från sin varma nyvakna kropp och svinga sig över sängkanten. Lätt som en plätt. När det däremot är kolsvart ute, iskallt i rummet och man känner att det inte är hälsosamt att kliva upp för att det är så tidigt, DÅ är det inte kul alltså. Jag tänker ofta på morgonen "jag vill inte gå till jobbet" men egentligen är det ju bara att jag inte vill gå upp. Jag har i veckan varit otroligt omotiverad att gå upp, det har varit förjävligt, men när jag väl kommit till jobbet har det känts desto bättre.

Min chef har startat en liten tävling mellan mig och Toraaj som är färskvareansvarig. Vi kollar varje dag hur mycket procent varje avdelning säljer för dagligen. Vi kör hela november och den som vinner kommer få en liten premie, vet inte vad det är än men det blir väl presentkort från ICA eller nått. Jag vann i går med 10,1% mot 9,8%. Först tyckte jag hela den här tävlingsgrejen var lite för goofy för mig. Jag går till jobbet, gör det jag ska göra och går sedan hem. Men efter två dagars tävlande känner jag hur tävlingsmänniskan växer sig större och större. Jag ska vinna! Jag ska krossa Tooraj, han ska få stryk. Om jag inte får slå honom fysiskt så får jag väl göra det på annat sätt liksom (oj nu var jag dum men vissa stör man sig på lite mer än andra bara, sånt är livet). Så nu när jag lägger upp frukten, tvättar och gör det fint på min lilla frukt och grönt avdelning, gör jag det inte bara för att det ska bli gjort utan för att jag ska VINNA!

I dag har jag varit på ett nytt pass, StramOppPuls. Det var både kondition och styrka, perfekt om man inte har motivation till att gå själv i gymmet. Jag har redan träningsvärk, luktar fortfarande svett och jag känner att jag lever, sweet!