Jag fick en liten rush alldeles nyss. Jag gick på toa, hämtade min penicillin och fotade min lilla sjukhörna, jag menar ni måste ju se hur jag har det om dagarna. När jag då äntligen kommer tillbaka ner så finner jag inte kamerasladden och då blir allt plötsligt väldigt jobbigt. Jag får i stället förklara den. Jag ligger nerbäddad i soffan med typ 5 kuddar bakom mig, över mig har jag mitt duntäcke med mitt gamla påslakan från 3:an där det står I love you med skrivstil och hjärtan all over. Örngottet har också ett romantiskt tema, på ena sidan står det puss och på andra sidan står det kram. Allt för att göra min vardag lite mer uppmuntrande. Jag kan dock tycka att allt bara känns annu mer ensamt.. jaja, datorn är med mig och ligger för tillfället i tryggt förvar i mitt knä, den och mobilen har varit mina armar till världen där ute.

Jag mår ostabilt men febern är nästan helt borta och det enda jag behöver nu är att äta och dricka, MYCKET. Synd bara att jag har en känslig mage som gör livet lite svårare men jag har ju ingen brådska någonstans!

En molande känsla förföljer mig (nu pratar vi inte om en uppsvälld mage) och det stör mig. Varför kan inte jag vara lite mer spontan? inte oroa sig för så mycket? Jag ser ofta allt det jobbiga och negativa i saker och ting och det är fruktansvärt störande och är ett stort hinder för mig. Om någon månad kommer det antagligen kännas bra igen men just nu vill jag inte. Verkligen inte..

Dagens solstrålar: Stina och Mirja som kom hit (stina är ju nu vuxen med körkort och grejer) och hade köpt med en piggelin till mig! Otroligt sött av dom, tack!

Det kan inte vara nyttigt att vara sängliggandes för länge. Varken för kropp eller själ. För nu, efter några dagar tillbringandes i liggande position så börjar ångesten krypa på. Det är inte nog med att man tycker synd om sig själv för att man är sjuk utan man börjar tycka synd om sig själv för en massa andra saker också, som att det inte vore nog.

Jag har gått vidare efter tråkiga händelser, mått förvånansvärt bra, men det är nu som saker kommer i kapp mig. Jag vet att jag har det bättre nu (utan dig) men man måste ändå bryta i hop för att sedan gå vidare, jag bröt ju aldrig riktigt i hop..

Just nu ligger jag i soffan (uhh könstigt) och mår allmänt illa. Jag har faktiskt börjat äta lite smått och kroppen är inte van det så den gör uppror just nu. Lika bra att ligga kvar här och dega ett tag till, eller? Det finns ju en piggelin i frysen!

Det finns en morgondag! Så känner jag lite spontant efter att ha ätit mat för första gången på några dagar. Det blev lite potatissallad och entrecote, kanske inte den mest lättsmälta maten men jag åt lite så det ska nog gå bra. Febern går upp och ner, nu tror jag att den inte är så hög men för någon timme sen var jag uppe i mitt personliga rekord tror jag 39,6. Kanske ingen värstingsiffra men för mig var det hett nog.

Min största njutning de här dagarna har varit piggelin, alltså helt sjukt gott! tänk att man är kokhet i hela kroppen och det enda man fått i sig är smaklöst vatten. Att då få avnjuta en iskall, smakfylld glass som bara smälter i munnen är helt underbart! Ljuvligt skulle jag nog kalla det till och med. Tyvärr köpte inte mamma ett helt paket med piggelin utan bara tre stycken så jag ligger nu och funderar på NÄR jag ska ta min sista? Ska jag ta den som efterrätt om en liten stund eller ska jag vänta tills i morrn om jag mår sämre och inte orkar äta något annat.. hm dagens i-lands problem.

Hur mycket kan man egentligen svettas? Det frågar jag mig själv nu när jag än en gång ligger i soffan och svetten dryper fram från alla svettkörtlar i hela kroppen. Jag skulle verkligen behöva duscha men frågan är; orkar jag?

Det känns lite olustigt att jag bara får högre feber ju mer penicillin jag äter, borde man inte bli friskare? Men som mamma säger, det onda värker ur kroppen Céline och då kan man ha hög feber.. Just nu ligger min kroppstemperatur på 39,2 som förklarar mina onormala svettanfall.

Vad ska man då göra en dag som denna? Några punkter som jag har som mål i dag:

• duscha (om ni såg mig nu skulle ni tro att jag precis varit i duschen)
• äta (har hört att det är en bra grej)
• se på mia & klara klipp (skratta bör man annars dör man)

Dessa tre kan ju inte vara så svåra att fullfölja, först upp, duschen!

Då sitter man här, svettig och kall på samma gång, yrig som få och svag som en mus. MEN jag sitter upp! Det har jag inte gjort på hela dagen och det är för mig en stor förbättring. I natt var en helvetets natt. Vi åkte in till sjukhuset på kvällen eftersom jag började få feber också (visste innan att jag hade urinvägsinfektion) och de konstaterade att det spridit sig till njurarna. Jag har spytt tre gånger och frossat HELA natten. Jag körde en Juliastyle (www.juliariordan.blogspot.se BRA och skitrolig blogg om min vän Julias liv i nya zeeland) och sov med två duntäcken och en filt. Jag har legat hela dagen men känner mig faktiskt lite bättre, även om jag fått mer feber så nu blir det en gröttallrik.

Man lär sig något nytt varje dag. I dag har jag lärt mig att man ska gå till en doktor när man känner att något inte är rätt. Hela förra veckan hade jag ont när jag kissade men jag tänkte att det skulle gå över. I helgen när vi efterfestade hos rasmus så fick jag plötsligt ont i ryggen och det visade sig i dag att det var en urinvägsinfektion som spridit sig till njurarna, inte konstigt att jag känt mig trött och hängig i dag på jobbet. Har feber och känner mig hängig men det är skönt att veta vad det är nu i alla fall för det är lite jobbigt att gå runt och ha ont i njurarna, det har man inte varje dag liksom.

Nu ligger jag här svettig och trött i kroppen men ändå nöjd med min tillvaro eftersom jag inte behöver gå och oroa mig för att jag har någon konstig sjukdom. Nu gäller det bara att bli frisk så att man kan börja sikta mot Oslo.

Fredrik, min vän

Jävla bloggagratis jag hatar dig!

Jag hade skrivit ett långt och skitbra inlägg som jag blev jättenöjd över och det har loggats ur och allt bara försvann.. jag orkar inte skriva om allt och jag kommer inte ens i håg hälften..

Fan jävla skit.

Det har blivit mycket på sistone. Fest alltså. I onsdags var det bryggan med förfest på discokollektivet och efterhäng hos rasmus = mysig kväll.

Fredag var det återigen röj på DK och även lite palles, det blev sent och det var jäkligt skoj! Favoriten var när Jakob illustrerade en snopen kille, "tåget kom och gick". HAHA.

Lördag = en enda lång fest som började hos Linn, vidare till Dana som fyllde 20 år, bryggan, och till sist efterfest hos rasmus. Vi dansade till BRA musik natten lång och vi gick aldrig riktigt och la oss. Sjukt mycket roliga skratt fick man sig när det började dra sig mot morgon och övertröttheten tog över. Gôrskôj var det alltså! Jag har inte gått och lagt mig än, har inte blivit tid för det och nu känner jag att jag lika gärna kan hålla mig till kvällen så att jag får sova hela natten lång.

I dag har jag varit en sväng på sjukhuset, det började med att jag började få jäkligt ont i ryggen någon gång i morse. Jag funderade på att det kunde vara njurarna (har gått och misstänkt en urinvägsinfektion i en vecka men inte kollat upp det, dumt) så jag kände att det kanske var bäst att kolla upp om mina misstankar stämde, och det gjorde dom. häpp.

På lördag får vi våran lägenhet i Oslo, vi ska dit och lämna grejer och betala första hyran och deposition. Det börjar dra i hop sig!

Jag har fått en stalker, han klär sig till och med likadant! scary.

mina nya skor som är fräna.

snopen kille