Nä nu blev det för varmt, jag måste ligga inne ett tag. Vädret strålar på som aldrig förr och det är underbart men man blir sjukt trött av värmeböljan. 

Läste nyss en artikel i tjejtidningen solo om bloggandet, facebook m.m.och varför folk gör som de gör när de lägger upp 30 bilder på sig själv i bikni eller hånar andra i sin egen blogg.  Den var faktiskt riktigt bra. I sin exklusiva blogg ska skriva om sina inköp, sin nyttiga frukost och vart man ska resa nästa vecka, allt för att få det att låta som det perfekta livet. Artikeln fick mig att tänka på varför jag bloggar. Det är en ego-boost när man kan skriva att man gjort något lyxigt, ätit något gott som man lagat själv eller shoppat som en galning. Och det kan jag tycka är bra också, man ska inte ursäkta sig för att man finns eller hyscha om sina egna begåvningar men det kan i bland kännas som att man inte skriver det för sin egen skull utan mest för att man vill måla upp en bild av ett bättre jag. Det har nästan blivit en hysteri av att man hela tiden ska överträffa andra, om ens kompis åker till thailand så ska jag minsann åka runt i hela sydostasien! Du ska välja en utbildning som ger välbetalda jobb samtidigt ska du vara ute och resa och ha träffat den perfekta vännen utan att bli en toffel. 

Jag kan verkligen känna av denna hysteri, jag har ingen aning om vad jag vill läsa och jag har ingen ANING om vad jag ska göra till hösten, och det låter ju faktiskt inte lika coolt som när någon svara på frågan "vad ska du göra nu efter studenten?": Först ska jag resa runt jorden i ett halvår och sedan blir det läkarlinjen direkt. Fatter ni eller är detta bara ett enda långt ordbajseri-inlägg?