Jag är trött som en gno och ska snart ta kvälla. Nu är jag i alla fall i oslo, jag och linn sitter med en varsin dator i vårat lilla mysiga vardagsrum. I morrn ska man upp och jobba, konstigt. 

Skriver mer om hur läget är här i morrn när jag är pigg och kry.  

Hemma en snabbis för att sedan åka. I dag är dagen då jag flyttar till Oslo tillsammans med mina vänner Linn, Klara och Lina. Det har gått så snabbt allting. Lägenheten skaffade vi på nolltid och jobb var heller inget problem så nu är det bara att min väska, sätta mig på tåget och, ja, flytta! I morrn ska jag gå till Rimi där jag fått jobb och sen direkt efter det till en jobbintevju på ett ICA som jag mycket hellre vill jobba på eftersom det är en heltidsanställning. 

Om jag har tur så får jag det och får redan börja jobba direkt nu i veckan.

Det är så skönt att vara påväg, att jag faktiskt betsämde mig för att dra i väg. Jag var rädd för att jag annars skulle fastna här i arvika, man får jobb, ny lägenhet och binder liksom upp sig på nytt. Nu har jag hoppat och vi får se hur fallet blir, mjukt och smidigt eller magplask, värre än så blir det ju inte.

Denna helgen har jag bott hos Ican och festat fredag-lördag. Fredag var kanske lite av en flopp men ändå gött att ta det lite lugnt. Vi började hos Ican där maya, johan, olle, mirja w, jag och ican satt och pratade, lyssnade på halvbra musik och drack vin. Vi gick sedan vidare till innerstaden för att se vad den hade att bjuda och det var ett hav av folk där medelåldern var 16. Jag kände mig som en sån här nattvandrare, ni vet föräldrar med gula västar som går runt och kollar så att ungdomarna sköter sig. Kanske inte så party och det kände väl vi alla så det blev ganska tidigt i säng. Lördag var dock mycket mer party. Vi började även denna dag hos Ican och eftersom så många av våra vänner var ur stan så kände vi att vi ville vidga våra vänskapskretsar. Det resulterade i 7 raggarkillar i 15-18-års åldern (två av dem var kusiner till ican som tagit med sig sitt crew och sedan kom även min lillebror med hans gang). Det blev eddie meduza, paradise city, ölspel och en massa skratt. De stannde inte så länge tyvärr men vi som var kvar höll festen i gång tills det var dags för staden igen. Denna gång hade jag, mirja å, mirja w och my siktat in oss på bryggan. Eftersom det var hamnfest så var det välidgt dyrt att betala sig in så jag och mirja å tog saken i egna händer och raggade upp två band av min systers kompis mamma och hennes vän som sattes fast med hjälp av lite tuggummi, tjän! Andra mirja och my var ju fräsiga och hade fixat gratisbiljetter. Vi dansade till Hagens svängiga musik till stängningsdags och sen bar det av till kära Timmys det det pratades med folk in på småtimmarna. 

Jag kommer uppskatta Arvika så mycket mer när jag inte bor här. Jag bara vet det. Att se saker med lite distans är bra tror jag .  

I dag är jag pepp! Jag ska ut i kväll och det känns som att det var längesen, det känns alltid lite roligare då även fast det inte är något mer speciellt för det. Jag ska ta bussen in till stan om 10 minuter och träffa Maya för en fika på sunday. Sen blir det middag och förfest hos Ican. Härligt att träffa tjejerna innan jag åker. 

Ha det gött så länge, puss! 

Den här veckan har jag nästan inte gjort något alls. Eller så har jag gjort en väldans massa saker, det beror på hur man ser på det. Jag har i alla fall mest bara varit hemma, suttit vid datorn, umgåtts med mina systrar, solat (ja solen var här i går), ätit, gått promenader, hälsat på mormor och morfar och lyssnat på musik. Det har i alla fall varit väldigt skönt att bara få vara hemma och landa lite efter jobb hela sommaren (och massa annat som att vara sjuk och ledsen) innan jag drar i väg på nya äventyr. Vi har fått i ordning väldigt bra men vi har fortfarande ett olöst problem, vi har ingen spis! Vi köpte en billig begagnad spis som vi tog med i vårat flyttlass förra veckan. Linn hade innan mätt och kollat hur stort "spishålet" var. Hon kom ihåg att hålet var liite mindre än 70 cm, våran nyinköpta spis var 70 cm prick, men det glömdes visst bort på vägen. Jaja nästa vecka kommer vi stå där, fyra glada, upprymda och hungriga tjejer utan spis. Så nu undrar jag om det är någon som har några gamla schletna spisplattor som vi kan få låna tills vidare? Det skulle vara perry.

I morrn är det hamnfesten i arvika. Vad finns det att säga om hamnfesten i arvika? Ja inte så mycket egentligen mer än att det är mycket folk som är ute, stora som små, det finns en stor scen där dåliga artister spelar och det är mycket ungdomsfylla (när är det inte det förresten). Helst av allt skulle jag vilja vara i Göteborg eftersom det verkar att de flesta dragit sig dit denna helg men min plånbok är inte fet så det får bli till att gilla läget, det är jag rätt bra på.

Två av mina tre fina sambos i en park i Oslo. 

Bajs bajs! Det är en mening jag kommer få höra ett antal gånger i dag. Noa tar sig för blöjan och säger bajs bajs och då är det bara att byta blöjan. Mamma skjutsar ner Christophe och hans grejer till Göteborg eftersom han ska plugga där, tekniskt basår på chalmers. Pappa jobbar, Joëlle är i stan och Nicolas kör traktor någonstans. Det betyder att jag och Noa ska vara tillsammans hela dagen. Åh vad mysigt kanske du tänker då, och det gör jag med, i alla fall en liten stund innan jag påminns om att min syster är den mest bestämda, stöniga och vrånga lilla barnet jag känner. Hon har ett jädrans humör och när det inte blir som hon tänkt får man veta det. Skriker, krokodiltårar, rivs, slänger saker, slänger sig själv (hon är en fara för sig själv), ja det mesta för att visa att; det här är fan inte ok! 

Jag och Noa är nog ganska lika ändå, jag frågar ofta mamma och pappa om vi andra barn var lika jobbiga. Då ler de mot varandra, nickar och ser sådär lugna och stolta ut som bara föräldrar kan. Det kommer nog bli en bra liten människa av vilddjuret som just nu står bredvid mig och gör allt för att få skriva några ord på tangentbordet. 

Men Noa är inte bara jobbig, hon är en fantastisk liten varelse på sitt egna lilla vis. När hon går runt med någon mobiltelefon som hon norpat åt sig och babblar på sitt egna språk som om hon hade en het disskussion med någon i andra änden. Eller när hon smackar med munnen och säger pussuss (puss puss). När hon skrattar så att hon inte längre kan stå på sina små tjocka, hjulbenta ben. När hon pekar på katten och säger bissan och därefter mjauar. Det är sånt som får en att stå ut, ha lite mer tålamod och förståelse. Hon är ju trots allt bara ett litet barn som pappa skulle sagt. 

Nu ska jag och Noa äta manaaaan (banan), plikten kallar! 

Ännu en promenad/joggingtur avklarad. Jag älskar verkligen landet och är så glad för att jag fått växa upp här. Att bara kunna kliva ut genom dörren och direkt mötas av frisk luft, fågelsång, knoppande träd och blommande växter. Det är frihet för mig. När jag var ute och gick med Ylle så gick jag bara runt och njöt. Allt var så vackert och fridfullt. Vi männsikor har en tendens av att söka lycka, ro och tillfredsställelse så långt bort, när vi egentligen bara kan kliva över tröskeln, ut i naturen. Lycka kan bara uppnås genom något riktigt storslaget, som att vinna miljoner på lotto eller åka jorden runt, eller? Om vi bara kunde stanna upp för en stund och se vad vi faktiskt har, alldeles framför oss, så skulle vi kanske inte söka så fruktansvärt mycket utan bara vara. Bara leva här och nu. 

Dagens lyssnartips: Mia och Klara som sommarpratare, jag skrattar och gråter om vartannat och blir så glad av att det finns så härliga människor. http://www.sr.se/sida/laddaner.aspx?ProgramID=2071&sida=8 ladda ner programmet och lyssna!  

Dagens kvällsfika:  1Knäckebröd med makrill i tomatsås, 1 ägg, 1 morot (lite den, jag tar det jag är sugen på och äter allt samtidigt. GÖTT!

Helt underbart att röra på sig! jag har varit sjuk hit och dit och inte tränat på väldigt länge men tänkte att jag skulla ta och komma i gång. Det är en fruktansvärt jobbig känsla att känna att man förlorar muskler. Man tynar bort, lite den känslan. Jag var ju en riktig hejare på det där med träning när jag var gymnast. Innan vi skulle i väg på USM (hade tagit silver året innan och var törstiga efter guld) tränade vi fem gånger i veckan de sista veckorna. Jag kom i håg att vi la in träning innan skolan började, dvs klockan 06.30 Det var tider det. Det blev alldeles för mycket och det var det som fick mig att sluta, MEN vi vann USM det året och jag har många roliga minnen från gympatiden. Jag saknar verkligen att träna tillsammans med ett lag, det är en väldigt speciell känsla och man kommer otroligt nära varandra. 

Det jag egentligen skulle komma till när jag började skriva om gympan var att jag och pappa var ute på en rask promenad i 45 min och sen styrketränade jag en stund. Hur skönt som helst att känna att man lever. Här hemma har mamma och pappa börjat bli nyttiga, slutat dricka kaffe, dra  ner på kalorier och massa sånt så man glider lätt in i det själv. Det gillas starkt av mig eftersom jag innerst inne är ett litet hälsofreak.

Våran nya, fina utbyggnad son jag nyss styrketränat i.

I dag var jag och Linn duktiga. Vi tog resten av våran packning till Oslo och grejade och fejade i lägenheten. Den kommer bli mysig, TRÅNG som fan, men cozy. Det känns som om att en här dagen bara har flugit i väg eftersom man suttit i en bil i typ fem timmar och inte varit ute någonting. En bra dag men kanske inte så rolig. På söndag flyttar jag mer på riktigt, häpp! 

Vad händer just nu i mitt liv? Det är mycket tankar om jobb, flytt och annat som ska fixas. Jag känner mig lite stressad av att inte ha ett heltidsjobb, för mitt sparkapital är...ja det existerar väl inte. Det kommer väl antagligen ordna sig som det alltid gör, med det är typiskt mig att jag oroar mig och stressar upp mig onödigt mycket och på onödiga saker. Onödigt. 

Det är även många andra tankar nu. Det kommer tillbaka till mig och jag vill inte. Du är nära och det blir bara ännu mer jobbigt. Du bönar och ber (även om du själv inte vågar erkänna det) och du säger alla de där sakerna som inte längre har någon betydelse, orden som saknar mening. I alla fall när de kommer från din mun.

Nu blir det mat och sen långpromenad eller cykeltur!