Jag förstår inte att en vecka kan gå så snabbt. Nu sitter jag än en gång i fåtöljen med min gröttallrik, trött som ett mähä, och ska snart pallra mig i väg till jobbet. Det är än en gång fredag och jag känner stor lättnad över att jag faktiskt kan sitta uppe i kväll och inte behöva stressa mig i säng, i morrn får jag sova ut! Lycka. Det som är härligt med mitt jobb är att jag får ut mycket av dagen när jag börjar tidigt. Det som jag tror kan bli lite tråkigt är att jag alltid jobbar samma tider, mån-fre så det kan kanske bli enformigt i längden. Det ska jag inte tänka på nu för jag har ju inte märkt av det än. 

I kväll blir det nog bara myshäng i lägenheten med Klara och Linn (Lina är i Sverige). Jag ska köpa mig chips och annat gott, det är ju trots allt fredag gott folk! 

Ha en bra dag :)

Jag tänkte lägga upp massa bilder till er som vill se. Men jag kan inte skicka efter mer bilder så det blir enbart text, igen. Trök, snart kanske det blir ett byte till något annat bloggforum. Om jag orkar. Inte i dag i alla fall. 

Det är höst ute. Friska vindar, isblå himmel och stickade tröjor på var och varannan person man möter på stan. September är en fin månad, det är precis så här lagom höstigt innan det blir alltför mörkt och ruggigt ute. Man borde egentligen gå till någon park och sätta sig med lite fika i solen. Jag och Linn ska tvätta kläder i dag så det blir i alla fall några turer upp till birkelunden och tillbaka. 

Om två och en halv vecka åker jag, Linn och Klara hem till Arvika. Vi ska styra mârten. Man ser faktiskt fram emot att åka hem, mycket mer än vad jag hade trott innan jag flyttade hit. Jag saknar familjen och vännerna där hemma. Inte så att det gör ont i mig utan mer en längtan, en glad längtan efter alla de fina människor som finns där hemma.

Till helgen vill jag att Joëlle kommer hit. Det tycker jag vore väldigt mysigt. Så släng dig på ett tåg och pallra dig hit Joëlle, mamma eller pappa betalar mer än gärna biljetten hit, right? 

beautiful sis.   

Om vad ska jag skriva? Jag vill berätta, skriva om en massa saker men när jag väl sitter här så kan jag inte få ur mig någonting. Jag skriver, suddar, tänker om, loggar ut och skiter i att skriva. Jag vill visa bilder, massa bilder men eftersom det kostar pengar och alla bilder ligger på kameran så blir det liksom inte av. Min blogg förblir grå och trist med meningslösa ord. Jag är trött på att skriva om vad jag gjort (även fast jag känner att jag vill det då familj och vänner läser detta och de är nyfikna på vad som händer i mitt liv) och vad jag ska äta/har ätit. För det är mycket mat i mina tankar just nu, mycket mat.. Julia, I will never disappoint you.

Jag ska finna något intressant att skriva om. Jag ska börja skriva musik också. Efter regn kommer solsken, efter idétorka och brist på inspriation kommer det ramla texter och melodier ur mig. Det vill jag i alla fall hoppas på. 

Började faktiskt smått skriva lite på jobbet i dag. På baksidan av ett kvitto kluddade jag ner några meningar. Kanske en början. 

Är det någon som vet någon som bor i Oslo och har ett piano hos sig? Saknar att få spela och sjunga. Hör av dig om du har något bra tips. 

Jag tänker skriva ett inlägg när jag har något vettigt att skriva om. Klockan är alldeles för tidigt på morgonen för det här. Jag är trött och vill krypa tillbaka i sängen. Nu måste jag gå till jobbet. Det är mörkt ute. Bap. 

Oink oink ? Nu har man gått och blivit förkyld. Kanske även dragit på sig någon halvexotisk influensa, det tror jag inte men det skulle ju vara lite typiskt mig på något vis. 

Nu sitter jag i lägenhet med Linn, Lina och Fredrik (woho!) som är på besök. Jag och Fredde tog en tur till Linns jobb förut och åt där. Det blev en FET baguette med typ allt gott man vill ha på. De avnjöts i slottparken innan det var dags för att ta en tur mot pilestredet, grünerlökka och till sist hem igen. Mysig eftermiddag. I kväll blir det nog bara häng och ev en öl någonstans. 

Nu tänkte jag faktiskt ta en liten tupplur eftesom jag känner mig helt sjukt trött i kroppen. Sömn är något som det har varit stor brist på i veckan och det känns verkligen. Att jag har sovmorgon känns nästan för bra för att vara sant! 

Nu, mjukisbrallor, sockor och ett duntäcke så blir det nog lite bättre. 

Bloggagratis är numera bloggplatsen. Lite coolare layout och lite coolare namn annars är det samma sketna sida, vad jag märker. De var väl tvungen att byta namn eftersom det inte alls var gratis, i alla fall inte om man vill ha bilder med på bloggen. 

Nu sitter jag ensam i lägenheten än en gång. Jag slutar alltid 14.30 och de andra jobbar ju nästan alltid då så det blir lite ensamtid. Det kan vara gött i bland men just nu skulle jag helst vilja ha någon av tjejerna här, det blir lite roligare då. 

Livet rullar på i vanlig ordning och jag trivs. Det är så gött att slippa känna efter hur man mår, vara rädd för att det ska komma någon ångest eller annan jobbig känsla. Jag letar inte efter saker att oroa mig för längre och jag känner inte efter så förbannat mycket, jag bara är. bare vare som jag brukar säga. Det är faktiskt otroligt skönt att må bra. När man inte är på topp i livet så har man faktiskt glömt bort hur det är att vara lycklig, på riktigt. Man liksom vänjer sig vid att inte må hundra och inte vara på topp; det är väl så här det känns att leva, så tänkte i alla fall jag. Vissa saker i mitt liv har blivit annorlunda och det har påverkat hur jag mår otroligt mycket. Så jag vill bara tacka mitt egna liv som är fruktansvärt bra mot mig just nu. Jag är så tacksam över att få må så otroligt bra! TACK!

Home sweet home. Är nyss hemkommen från sverige och sitter i lägenheten tillsammans med lina och har nyss käkat popcorn och tittat på ett avsnitt av lilla huset på prärien. Denna helg har gått otroligt snabbt men det känns ändå som att jag varit borta länge. Jag har haft fullt upp med allt från begravning, dop, fika, fest, middag och shopping.

Fredagkvällen var otroligt mysig tillsammans med mamma pappa och joëlle på jössejazzen. Vi åt på the roof och drack öl och hade det allmänt gött. Brazzbrothers fick avsluta kvällen innan det var dags för hemfärd.

På lördagen var det jobb med syster och sedan tacomiddag hos Ican innan det var dags för utgång. Jag maya och ican drack vin och tjötade innan det var dags för tikipremiären. Jag invigde toan innan jag tyckte det var dags för en biltur med någon av min lillebrors kompisar hem till sängen i bushen och sova. Nu pratar vi om ca 23.00 någon gång. Fail kanske ni tycker men jag bara skrattar. Tiki har ändå aldrig riktigt fallit mig i smaken. Fina toaletter dock. Synd bara att jag inte hann hänga mer med mina kära vänner, sorry för det. Nästa gång blir det mindre ölspel med vin och mera vatten! 

I morrn är det dags för jobb igen. Känns otroligt gött att man inte har jobbångest. Jag börjar komma in i detta nu och det är bara att gilla läget. Jag ser framemot nästa helg då Ican kommer hit och slår klackarna i taket!

Nu blir det snart sängen men först en kvällsmacka med hederlig norsk brunost.  

Bara en sista sista innan sängen. 

Å vad gulligt! Å vad jag blir glad! Tack J

Jag har inte personlighetsklyvning, jag är bara en människa som känner väldigt mycket väldigt ofta och inte kan hålla det inom mig. Så nu då, godnatt!